Kulturartikel i Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda den 11 januari 2005

Helheten hos Erland Lagerroth

Det sägs att verkligheten stundtals överträffar dikten. Om så är fallet svarar docenten och universitetslektorn Erland Lagerroth med råge upp mot bilden av den lärde och beläste akademikern. Huset som han delar med sin fru Ulla-Britta, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, är vackert beläget intill botaniska trädgården i centrala Lund.

Villan och dess rum tycks äga lika många anekdoter som det rymmer böcker. Här har ett flertal professorer samt andra digniteter huserat genom åren innan dess Erland och Ulla-Britta flyttade in och övertog stafettpinnen.

Vi slår oss ner i Erlands arbetsrum, som är av det slag du endast återfinner på film och inte trodde verkligen fanns. Infällda bokhyllor från golv till tak runt rummets alla fyra väggar samt ett lika massivt som av böcker belamrat skrivbord.

När samtalet tar vid upphör dock alla de romantiska föreställningarna om den pensionerade och vackert tillbakalutade visdomsmannen. Erland vilar på inga sätt på gamla meriter och historier från förr utan är högst närvarande, aktiv och med en avundsvärt skarp, nyfiken blick som hellre blickar framåt än bakåt.

För några veckor sedan hörde jag honom hålla ett föredrag i Köpenhamn om filosofen Ken Wilber, och om behovet av ett nytt integrativt tänkande. Av åhörarna i bänkraderna kunde flertalet varit hans barnbarn. Nästa vecka ska han hålla en föreläsning i Gällivare på temat ”Världen och vetandet sjunger på nytt”. 80 år gammal bryter Erland fortfarande ny mark med en tillsynes omättad hunger på att förstå och skapa mening.

Med en artig suck svarar han dock plikttroget på mina frågor om hans gångna liv vars innehåll gjort honom till en institution inom den akademiska världen. Om hur han växte upp med en pappa som var professor i statskunskap, och hur han tidigt intresserade sig för fysik och kemi. Avstod dock studier vid Kungliga Tekniska Högskolan och genomgick istället en flygareutbildning. Begärde därefter avsked varpå han sadlade om och tog fil. kand-examen i geografi, litteraturhistoria och slaviska språk i Lund. Arbetade en tid som representant för Sveriges Industrikommission där han kontrollerade varor finansierade via Marshallplanen.

Erland försökte sig också på en karriär som hallåman på Sveriges Radio, innan den akademiska världen åter kallade. Studier i litteraturvetenskap och teoretisk filosofi tog vid i Stockholm och ledde 1958 fram till avhandlingen ”Landskap och natur i Gösta Berlings saga och Nils Holgersson”.

Under de kommande 20 åren följde ett otal böcker, artiklar och uppdrag som gästande professor vid college och universitet i USA, innan han 1974 blev lektor vid litteraturvetenskapliga instutitionen i Lund.

Som hans bakgrund antyder är det de tillsynes tvära kasten mellan naturvetenskap och humaniora, mellan det teoretiska och det praktiska som blivit Erlands signum.

- Är man intresserad av helheten måste man förstå att den är något mer än endast summan av delarna. Analyserar men enbart delarna går man miste om den övergripande aspekten av verkligheten som är processinriktad och organisk, berättar Erland med stor iver samtidigt som han går, hämtar och slår i allahanda böcker, som han tycks ha i en imponerande ordning.

Nobelpristagaren i kemi Ilya Prigogine, filosofen Ken Wilber samt Darwin och Albert Camus är personer vars böcker vi slår i för att styrka teserna kring de frågor som engagerat Erland de senaste 20 åren. Nämligen att se processer utifrån en större helhet, och att integrera humaniora och naturvetenskap.

- Jag har genom min bakgrund det stora privilegiet att kunna sammanfläta mina båda intresseområden. I grunden handlar mitt arbete och min forskning om att få in det mänskliga, helhetsbetonande i vetenskapsmetodiken.

I flertalet av sina böcker så som ”Mot en ny vetenskap”, ”Sökandet är vårt största äventyr” samt den nu aktuella ”Bortom Darwin och DNA” behandlas olika forskares och tänkares syn på vetenskap. Erland synliggör behovet av en större kontext, samt betonar nödvändigheten av integrerade lösningar inom alla områden.

- Den humanism som utesluter den värld vi lever i, av och ur är ett utslag av hybris, för bortom människan vidtar alltid naturen. Likaså bör vi inom naturvetenskapen fortsätta arbetet på att övervinna den vetenskapssyn som skiljer världen från människan.

Erland som mycket och gärna talar om gränsöverskridande och allehanda fusioner mellan världar, discipliner och tankesätt lever också som han lär. Tre dagar i veckan lägger han föreläsningarna, pennan och böckerna åt sidan och joggar 6,5 km tillsammans med sin hund Teddy. Till detta ska läggas dagliga promenader med densamme.

- Fysiskt och psykiskt välbefinnande är tätt förbundna och kräver sin stimulans. På sommaren simmar han dagligen i havet vid Kullen med Teddy. Jag är ju gammal tävlingssimmare, berättar Erland i förbifarten.

Det förvånar mig inte alls, och jag frågar om det är något han inte är.

- Jodå, massor, bland annat är jag är inte religiös i den meningen att jag tror på en personlig Gud, svarar han och skrattar. Däremot tycker han att han lever i en gudomlig värld. Eller som det heter hos Heidenstam:

Mig förunnades det ofattbara

att som människa

få leva några år på jorden.

Gläd dig du, som än ser solen.

Samtalet fortlöper i takt med att mörkret faller, och ämnena som dryftas är allt från globaliseringen till evolution, Franz Kafka och Andrew Cohen. Hela tiden finns litteraturen på ett eller annat sätt med i resonemangen, viskande i bakgrunden som ett inlindande vindsus.

- När det gäller den yttre fysiska världen, materien, tingen och naturen kan man tycka att litteraturen, jämfört med vetenskapen, skulle vara ställd offside. Men så är det inte. Ta till exempel ”Nils Holgersson” där liv ger liv åt landskap och natur, och gör skildringen till något helt annat än bara beskrivningar.

Och liksom Nils Holgersson är Erland Lagerroth något helt annat än bara en litteraturvetare. En transparant spindel som smidigt väver samman och gör vår värld mer spännande och begriplig.

Av Michael Högberg

Fotnot: Erland Lagerroth fyllde 80 år den 10 januari.